Båtar av sågspån

Hennes båtar är sågspån,

håret fullt av hassel

Hennes blick är ljus

tankarna ett trassel

Hon går längs perrongen

med kassar och skrot

mellan två vakter

det är väl nåt som hon gjort

Jag tänker på henne

som i ett annat liv

Vi var unga då i en annan tid,

hennes två döttrar, dom är vuxna nu

Allt gick isär allt gick itu

Jag ser vad du ser

Jag hör vad du hör

Jag borde kanske ropa,

säga nåt till dig

men det är redan sent

du minns nog inte mig

Klackar mot sten, rälsen som slår

Steg och nätter, dagar o år

Du ville kyssa dom kyssta,

dom som blir kyssta av tvång

på alla fyra i en trappuppgång

Dom som bryter o spränger

Dom som blåser o skär sig

Dom som slår det i sig

Dom som aldrig lär sig

Jag ser vad du ser

Jag hör vad du hör

Säg att det är något mer

Nåt som faller i färg utanför

Jag går längs dessa gator

dag efter dag

Till o från nåt som ska va jag

Jag andas in och jag andas ut

Mest i en dimma av sen o förut

Tågen rusar in o utifrån stan

Hör dom nynnar sin sång

För människobarn

Uppe i kyrkan tänder dom ljus i kväll

men det är sant att jag saknar en mörkare eld

Jag ser vad du ser

Jag hör vad du hör

Säg att det är

något mer

Nåt som faller i färg utanför

Nåt som faller i färg utanför