Över ängarna

Över ängarna hörs vinden fara

över havre, över lin

Vi sitter i en stuga

hyrd över sommaren

Har älskat utan rullgardin

Vi kan se och höra regnet falla

när vi älskat alldeles tyst

Du säger bli kvar i mig

o bär mig ut

Låt mig också av regnet bli kysst

Och du river o du sliter

i mina sömmar

vissa föraktar dessa enkla drömmar

Drömmen om kärlek som människan har

är det sista som försvinner

och det första som var

Som två skogsbarn i natten

leker vi bland äng o vind

Du skrattar så när vi faller

Jag torkar blöta grässtrån från din kind

I gryningen så vaknar fåglarna,

i huset vaknar ett barn

Vi springer nakna in från ängen våt

på kvällen far tillbaka mot stan

Och du river o du sliter

i mina sömmar

vissa föraktar dessa enkla drömmar

Drömmen om kärlek som människan har

är det sista som försvinner

och det första som var