Elvis

Jag blev aldrig Elvis, jag blev aldrig magisk
Men jag har kärlek i mitt liv
Längs den där vägen
Mellan lovande och tragisk
Sjöng jag några sånger från en ytterfil

Genom dimma, is och vatten
In i den svarta trollkarls hatten
Körde bilarna av bron den där natten
Vi var så unga, på spetsen av din tunga
Alla sånger jag nånsin skulle sjunga

Jacob och Corinna dom går gatan fram
Som om dom ägde den, som man gör ibland
Nu blåser skyltarna sönder nere vid Böda Sand
En bomb över Borgholm
Vore en hjälpande hand

Genom dimma, is och vatten

I skomakarns hus vid vägens slut
Bland dina tavlor, dina penslar
Dina tända ljus
Så sitter jag i värmen
Jag sitter bland levande och döda
Nånstans målar en dotter sina läppar röda

Genom dimma, is och vatten